Jag trivs best i öppna landskap – og da mener jeg IKKE kontorlandskap!
Kurs og undervisning er et avsluttet kapittel for dette semesteret, og det er på tide å komme seg ut av kontoret.
Nå har vi heldigvis ikke åpent kontorlandskap på Høgskolen i Østfold – det strider mot enhver form for akademiske arbeidsformer eller er det ikke slik?
Forskningen peker på både fordeler og ulemper – har arbeidsgiver innført dette for å spare penger, og det er mange medarbeidere som sitter ufrivillig sammen og blir forstyrres av hverandres arbeidsprosesser fører det til mistrivsel og økt sykefravær. Hvis derimot ansatte sammen har laget seg et kontorfellesskap hvor man kan jobbe sammen med prosesser fører det til positive effekter som kunnskapsdeling og samhandling.
Jeg derimot elsker Öppna Landskap, men ikke åpne kontorlandskap. Nå som alle plikter er utrettet skal nå følge Ulf Lundells sang om Öppna landskap. Og årsaken til at jeg trives er godt beskrevet i teksten:
Jag trivs bäst i öppna landskap,nära havet vill jag bo,
några månader om året, så att själen kan få ro.
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart.
Där lärkorna slår högt i skyn, och sjunger underbart.
Där bränner jag mitt brännvin själv, och kryddar med Johannesört,
och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört.
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo.
Så nå pakker jeg bøker og skrivesaker – forlater kontoret for noen måneder. Jeg skal fordype meg i litteratur og skrive meg inn i forskningsprosjektet mitt. Jeg skal nyte min akademiske frihet til å dypdykke – uten forstyrrelser, møter og slarv.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ,
ingen kommer in i min närhet, som stänger in och stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker, där fälten fylls av ljus,
när tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus.
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt,
när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ.
Det er under denne friheten at kreativiteten kan få fritt spillerom og hvor mine arbeidsøkter ikke styres av kontortid og andre trivielle rammer – hvor jeg kan lese og skrive i mitt eget tempo, når det passer meg.
Mitt sommerkontor er i Sveriges skjærgård på hytta til mannen min – og nettopp der nær sjøen finner jeg frihet, inspirasjon og konsentrasjon.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri,
när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti.
När det klara och det enkla, får råda som det vill,
när ja, är ja, och nej, är nej,och tvivlet tiger still.
Då binder jag en krans av löv, och lägger den runt närmaste sten,
där runor ristats för vår skull, nån gång för länge sen.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri.
Takk for frihet under ansvar – kontoret er pakket og det Öppna landskapet er min kontorplass!
Og vil du høre Lundells lille perle fra 1982 når du sitter på kontoret finner du den her:
https://www.youtube.com/watch?v=uuOUev9EgI8
Lånt tekst av Ulf Lundel: Öppna Landskap.