Av Elisabeth Scheller

Internet har börjat spela en allt större roll inom revitaliseringen (återupplivandet) av hotade språk och utgör idag en viktig domän där språken synliggörs och används som kommunikationsmedel. Detta gäller även kildinsamiska.

Kildinsamiska – ett hotat kolasamiskt språk
Kildinsamiska är det största av de fyra samiska språken som traditionellt talas på Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Idag har åtminstone 700 personer språkkunskaper i kildinsamiska på olika nivåer. Av dessa talar ca 100 språket aktivt i vardagslivet, medan fler än 200 människor med goda passiva språkkunskaper inte använder språket aktivt eller inte brukar det alls.

Kildinsamiska och de andra tre kolasamiska språken (akkala-, ter- och skoltsamiska) hotas allvarligt av ett språkbyte till ryska idag. Den pågående språkbytesprocessen orsakades bland annat av kolonisering, omvändning till kristendomen, tvångskollektivisering, andra världskriget, tvångsförflyttningar samt majoritetssamhällets internatskol- och utbildningssystem, som gick hand i hand med diskriminering och stigmatisering av den samiska befolkningen.

Praktisk språkrevitalisering
Idag visar en stor del av kildinsamerna ett uttalat intresse för att återuppliva sitt språk och en revitaliseringsprocess är igång. Även skolt- och akkalasamerna har börjat ta tillbaka sina förfäders språk. Det mesta av språkrevitaliseringsarbetet som pågår i ryska Sápmi idag, berör dock kildinsamiska.

2007 började barn och vuxna mötas på språkkvällar för att öva sig i aktivt muntligt kildinsamiskt vardagsspråk. Från 2007 till 2009 organiserades kildinsamiska sommarspråkläger, nytt läromaterial utarbetades och kildinsamiska språkarbetare planerar att etablera ett samiskt språkcentrum i Lovozero (på kildinsamiska Lujavv’r). Kildinsamiska används aktivt via sms, e-post och på Facebook. Giellatekno, Senter for samisk språkteknologi vid Universitetet i Tromsø, håller på att utveckla ett kildinsamisk tangentbord och har börjat skapa digitala kildinsamiska språkprogram samt en digital kildinsamisk ordbok. Sedan 2011 har det funnits en testversion av en kildinsamisk Wikipedia, och nu finns även en internetsida på kildinsamiska.

Saam’ kiil saajj – ”Samiska språkets plats”
Sidan som heter Са̄мь кӣл са̄йй  (Saam’ kiil saajj – “Samiska språkets plats”), skapades av Pjotr Lukin, kildinsame från Lovozero som jobbar på ett samiskt daghem i Tromsø, samt undertecknad. Pjotr är i gång med att revitalisera kildinsamiska – sina förfäders språk. Han startade ett kildinsamiskt forum på Facebook. Men ryska språket började ta över på forumet, interfacet gick inte att översätta till kildinsamiska och möjligheterna att lasta upp filer i olika format är begränsade.

Den nya sidan är helt på kildinsamiska och ger bl.a. information om de kolasamiska språken samt tillgång till läromaterial och litteratur på kildinsamiska. Besökaren hittar även länkar till andra samiska internetsidor och bloggar (t.ex.: en skoltsamisk ungdomsblogg i Finland).

Sidan inkluderar en blogg och ett diskussionsforum. Målet är att synliggöra det kildinsamiska språket på internet och uppmuntra till att använda kildinsamiska aktivt i skriftlig kommunikation. Forumet ger möjlighet att diskutera allt från personliga spörsmål till kildinsamiska språkets utveckling. Ett tema som administratörerna hoppas få en aktiv diskussion om, är nyskapade kildinsamiska ord och begrepp som kan användas för att kommunicera om det moderna samhällslivet.

Den kildinsamiska läraren, författaren och språkaktivisten Aleksandra Andrejevna Antonova hjälpte till med att översätta netsidan, som är skriven enligt den officiella kildinsamiska ortografin som utarbetades av henne. På bloggen och på forumet får man dock skriva hur man vill. Det enda kravet är att inläggen ska vara på samiska.

Ingen självklarhet att skriva på samiska
Trots intresset för att läsa kildinsamiska på internet, verkar det finnas en barriär för att skriva mer sammanhängande texter och blogginlägg eller diskutera på kildinsamiska på forumet. Även Wikipedias kildinsamiska testversion innehåller bara få bidrag på kildinsamiska, varav de flesta är skrivna av icke-samiska akademiker. Majoriteten av de kildinsamiska språkutövarna har idag inte något fungerande kildinsamiskt tangentbord installerade på sina datorer. Men inte heller de språkutövare som använder Giellateknos nyutvecklade kildinsamiska tangentbord och som har fått en utbildning i att skriva i Wikipedia, producerar aktivt texter på internet. Till skillnad från bloggar och internetforum, skriver främst akademiker och specialintresserade entusiaster i Wikipedia. Men för de flesta ”vanliga” internetanvändarna är Wikipedia inte någon naturlig domän för att skriva i.

Sedan 1980-talet har det funnits två statligt erkända kildinsamiska alfabet som skiljer sig minimalt från varandra. Sedan dess har alfabetens författare bråkat om vilket av de två varianterna som skall utgöra den slutgiltiga normen för det kildinsamiska skriftspråket. Den nästan trettio år långa tvisten har skapat osäkerhet och rädsla bland språksamhällets medlemmar. Idag skriver och publicerar i princip ingen förutom de stridande parterna större sammanhängande texter på kildinsamiska.

Även puristiska hållningar är ett problem. Språksamhällets krav till de samer som håller på att lära sig kildinsamiska är höga. Till och med samer som har mycket goda kunskaper i kildinsamiska, men som inte talar lika flytande som de äldre aktiva språkutövarna, kan utsättas för hård kritik. Detta orsakar psykologiska barriärer och många är rädda för att bli kritiserade när de använder språket. På internet är dock purismen inte utbredd (än) eftersom de mest aktiva kildinsamiska puristerna inte använder internet.

Bristande språkkunskaper som orsak?
Bristande kunskaper om kildinsamiska språkets uppbyggnad och grammatik kan vara en annan möjlig orsak för att språkutövarna inte känner sig trygga med att skriva och publicera texter på kildinsamiska på internet. De kildinsamer som har bra språkkunskaper använder kildinsamiska för det mesta muntligt och de flesta tillhör antingen den äldre eller den mellersta generationen. Just dessa grupper är inte de mest aktiva användarna av internet och har vuxit upp i en mer formell skrivkultur som skiljer sig från dagens e-post-, sms- och chat-kultur, där skrivstilen orienterar sig mer efter det muntliga talspråket än i de traditionella breven, som i större grad håller sig till en officiell skriftlig standard. Medlemmarna av den yngre generationen har ett mycket mer naturligt förhållande till internet och är aktiva i sociala medier, på bloggar och forum. De flesta yngre kildinsamer kommunicerar dock på ryska, eftersom de inte har fått överfört kildinsamiska språket av sina föräldrar eller har mycket begränsade språkkunskaper.

Upplärning i kildinsamisk grammatik som hjälp till att skriva
Bland de kildinsamer som är aktiva inom språkrevitaliseringen idag finns en stark önskan om att få upplärning i kildinsamiska språkets ortografiska regler och grammatiska system. Även lärarna som undervisar i kildinsamiska har inte tillräckliga kunskaper i kildinsamisk grammatik för att kunna lära ut språket på ett effektivt sätt. Detta kritiseras bl.a. av den yngre generationen som önskar sig mer effektiv och systematisk språkundervisning.

I samarbete med projektet ”Skoltesamisk kultur over grenser” vid Østsamiska museet i Neiden och yrkesskolan ”Severnyj nacional’nyj licej” i Lovozero organiserar Institutt for språkvitenskap vid Universitetet i Tromsø en kurs i kildinsamisk grammatik i Lovozero i början av maj. Kursen riktar sig speciellt till lärare, till språkutövare med muntliga språkkunskaper som vill lära sig skriva och förstå språkets uppbyggnad samt till alla som håller på att lära sig samiska. Det grammatiska systemet är rätt likt för de olika samiska språken, varför även skolt-, ter- och akkalasamiska språkutövare kan få nytta av att få undervisning i kildinsamisk grammatik. Arrangörerna hoppas att kursen kan underlätta språkinlärningen och hjälpa med språkförmedlingen samt bidra till att lösa upp barriären för att skriva och publicera texter på samiska.